Hans sida

En idrottsman skall helst ha en hög lägstanivå. Ett uttryck som kommit i ropet på senare år. Kanske så använt att det redan börjar fasas ut. Inslagen med tränarintervjuer på teve kan man använda till att fylla på kaffe eller  hämta en frukt. Man har hört uttrycken förut, ofta till leda.  Som det här: "Vi hade momentum" - hur tokigt låter inte det? Hög lägstanivå. I idrottskretsar menas att vara bra när man är dålig - eller som sämst. Hur är det själv? I livet rent allmänt. Berg -och dalbana kanske. På topp eller under isen.  Eller är grafen mer utjämnad, varken brant eller djup. Men önskvärt är givetvis just en hög lägstanivå - i alla fall när det gäller i umgänget med våra medmänniskor. Alla har väl gjort bort sig någon gång, gjort en riktigt dålig match, haft en usel dag. Bemött en kund kort och snäsigt - kanske efter provokation, men sånt ska ett proffs klara - även en dålig dag. Så visst har lägstanivån tangerats - för de flesta av oss. Här är på plats med et

Bilden är ett år gammal men kunde varit tagen idag. Samma sol och klara höstluft. "Hur är läget?" frågar folk ibland. " Jodå" brukar jag svara- "jag klarar bänkpress med de grova stockarna 40 gånger så det är inte så tokigt" Det händer saker där uppe på åsen i Råda. En bit bortom utegymmet färdigställs ett slinga för längdskidåkning. Konstsnö ska garantera åkbara spår och snökanonerna lär användas så fort tempen kryper under nollstrecket. Välkommet för en som blivit inbiten spårnötare på äldre dagar. Återkommer med bildbevis så fort det vankas säsongspremiär. Lyssnar nästan alltid på reprisen av "Studio ett" i lurarna innan nattsömnen. På senare tid mycket om Boris Johnson. Ja, inte han från Dorotea eller var det Vilhelmina, nej, Englands premiärminister. Somnar gott till de många turerna kring Brexitfrågan - kanske ett alternativ till att räkna får för de som lider av insomningssvårigheter.  Har jag inte somnat innan 24.00 reprisera

Rubriken kommer från en betraktelse som skrevs i februari 2004. Bäst att tillägga att det där med "författare" är skrivet lite med glimten i ögat. Nej, nån författare i traditionell bemärkelse var jag inte och har inte blivit heller. Men en nöjesskrivare är jag - på amatörnivå. Men även på den nivån kan man få rikligt med uppskattning - vilket var fallet vid utgivningen av " In vä pucken å jaga, sa Kalle Larsson". Trots att det gått femton år sedan vänner och bekanta och en del bibliotek skaffade ett ex av boken, har den kommit på tal med jämna mellanrum. Så jag bestämde mig för att nu, 2019, trycka ytterligare några exemplar för de som missade första boksläppet. En kompis upptäckte att "tryckfelsnisse" varit framme nu med den nya upplagan. Flera sidor var blanka. Pinsamt för mig och för tryckeriet. Halva min bunt med böcker var felaktiga och resten riktiga. Så kan det gå, men det kommer nya riktiga till mig för vidare befordran till de personer som f