Hans sida

 Har tidigare publicerat de här minnena från 1980-talet. Nedskrivna tidigt 2000-tal. Här kommer de igen för er som inte läst raderna och är intresserade av bloggskrivarens insteg i försäkringsvärlden. Berör åren 1984 till 1987 som var våra avslutande år för den gången här nere i Skaraborg. Hade nog tänkt mig en fortsättning av berättandet men ambitionerna för det projektet har avtagit med åren. Flytten gick upp till Norrland igen efter tolv år i Skövde. Skellefteå blev vår bostadsort. 1990 återvände vi igen till dessa trakter, nu Lidköping, och här har vi blivit kvar. Bilder finns det gott om, men inte från yrkeslivet. Här ett foto från 1992. Länsförsäkringars kontor i Lidköping. Foto: Bosse Monsén Sälja trygghet- glimtar ur ett yrkesliv  Utvald  Våren 1984 satt jag bakom bakelitratten i min Fiat 1500. Utvändigt såg bilen helt ny ut; den rödbruna lacken hade inte en repa. Men förarsätet. I rakt upprätt ställning, med händerna på kvart i tio och kvart över två, som jag lärde mig på traf

  Skribenten hemma på Vallnäsvägen. Några råd till fjällfarare . Inlämningsuppgift. Svensk skrivning. Datum 7 februari 1966. Av Hans Hellgren, Storumans realskola. Klass1.3 b  Jag heter Hans Hellgren och är 13 år. Jag bor i ett samhälle som heter Storuman. Storuman ligger i mellersta Lappland.  I slutet av februari och i början av mars är det alltid mycket folk som åker till fjälls. Därför skall jag ge dem några råd.  När man skall välja skidor lämpliga för skidturer skall man inte ha slalomskidor och inte heller löparskidor. Något mellanting är bäst. Skidorna skall vara lika långa som när man sträcker armarna rakt upp i luften. För bindningarna gäller nästan samma sak som för skidorna. Man skall inte ha slalombindningar med långrem och inte heller längdlöparbindningar s.k. ”råttefällor”. Stavarna skall nå upp under armarna.  Vad kläder beträffar bör man ha ordentliga underkläder. Särskilt bra för pojkar och män är brynjor. Anorak bör man ha. Helst ska den vara försedd med huva och ärm