Hans sida

Vi har ett något mindre tält En given runda på en sommarmorgon var i min ungdom en promenad längs Badsjön i Storuman för en titt bland alla gäster på campingen en bit bort. En sommar blev det några veckors jobb i receptionen och på packmoppen  bland alla tält och de på den tiden något färre husvagnarna. Campingen där uppe var välbesökt, mest var det norrmän som hittade dit de här åren på 1960 och -70 talet. Det är inte mycket längre från vår bostad här hemma och ner till Lidköpings camping än vad det var från huset på Vallnäsvägen, så jag tog en bensträckare dit ner för någon timme sedan. Bilden ljuger eftersom tälten inte dominerar längre. Här huserar mest husbilar och husvagnar, men faktiskt har tälten blivit fler de sista åren. Så det är inte bara hustrun och jag själv som kan tänka oss en natt eller flera under tältduken. Men helst ska ju vädret vara lockande. Som nu, när Vänern ligger blank och jag tänker på att sjön en sån här dag påminner om Gardasjön där vi campade för

 En veckas luftombyte. Vi flög en tidig morgon från Jönköping och direkt inne på flygplanet mötte vi Grekland. Flygbolaget var grekiskt och så även flygvärdinnorna - alla stöpta i nästan samma form. Som grekiska gudinnor var det närmaste vi kunde komma på. Kan vara lite ofint att kommentera kvinnors utseende, men det vilade något av en klassisk framtoning över personalen. Pigga var de även om de vid avresan klockan 09.50 hunnit med att flyga från Chania på Kreta tidigt på morgonen. Vi mötte dem på återresan en vecka senare när vi tog "fakirplanet" hem vid den okristliga tiden 06.05. Då kan ni räkna ut själva när vi gick upp den morgonen/natten. Annars blir det invanda rutiner när vi gästar den här delen av Kreta. Ofta långa promenader. I år bodde vi i Gerani, någon mil väster om Chania. Hotellen flyttar sig längre och längre åt det här hållet - visserligen finns vissa obebyggda partier längs kusten, men annars med det frikostiga utrymmet en bit från stan; stora komplex